28 februari
Jag dagdrömmer ofta när jag sitter här vid datorn. Om sandstränder med ljus, varm, sand som silar sig genom tårna när man går på den och tittar ut över havet som är turkosblått och så klart att du utan problem kan snorkla i det och se botten, även när det är så djupt att du hade svimmat om du visste hur många meter ner till botten det är.
Jag dagdrömmer om att simma i det havet, att se alla fiskar som simmar runtomkring dig i sina härliga färger. Att känna känslan av att vara så nära dem och att inte behöva göra någonting annat än det du vill göra.
Jag dagdrömmer om att bo på ett hotell som är charmigt och som har nybakade bullar på sin frukostbuffé. Det ska också ligga nära det underbara havet och den ljuvliga stranden med sanden som fungerar som terapi för själen.
Jag dagdrömmer om detta ofta. Att få se, uppleva, smaka, känna och lukta olika kulturer och platser. Och viktigast av allt, att jag gör det med personer jag älskar och som gör alla dessa underbara intryck tio gånger bättre och minnena av äventyren så många gånger mer levande och färgsprakande.
Jag dagdrömmer om att det ska slå in och att det blir precis så underbart och härligt som jag föreställer mig.
Ja, så är det. Så nu vet ni det. Men nu ska jag nanna, för jag har föreläsning imorgon.
Over and out!
